VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ KAMELERNA?

För att förstå skillnaden mellan kiropraktik och traditionell medicin måste vi ändra eller ifrågasätta några värdegrunder. Detta kapitel kommer att utmana den rådande premissen (världsuppfattning), men förhoppningsvis få oss att tänka lite bredare.

1) Smärta är ett fel i kroppen och måste bort. Jag vill utmana denna premiss med att säga att smärta och värk är faktiskt ett tecken på att kroppen fungerar och gör rätt. Tänk dig att du kör din bil på motorvägen och helt plötsligt börjar oljelampan att lysa. Är det ett tecken på att motorn är i risk att gå sönder eller är det ett fel på instrumentpanelen? Om du svarade motorn har du rätt. Faktiskt är det så att instrumentpanelen gör exakt det den ska göra. Den fungerar perfekt. Syftet med varningslampan är att göra dig medveten om att motorn är i risk att ta skada om du kör vidare. (läs gärna mer på sidan om smärta www.lifekiropraktik.info/2017/03/26/varfor_har_jag_ont).

2) Att sätta en svart tejpbit över bilens instrumentpanel kommer inte att fixa problemet. Att behandla smärtan utan att försöka hitta den underliggande orsaken är inte bara korkat, utan direkt felaktigt och kan vara skadligt. Smärtan du känner är en varningssignal från kroppen att något håller på att gå fel. Du behöver stanna upp och byta strategi. Kanske behöver du hjälp.

3) Jag känner smärtan lokalt där jag gör illa mig.  När du känner smärta är nervsystemet alltid involverat. En av nervsystemets viktigaste funktioner är att förmedla information om vår omgivning till vår hjärna så att den kan ta rätt beslut om ev. åtgärder. Om du till exempel lägger handen på en varm platta blir du snabbt varse om hettan på handflatan. En receptor (nervtråd) har upptäckt värmen och skickar iväg en signal upp i nerven i armen till ryggmärgen och sedan vidare till hjärnan. När hjärnan får blir medveten om detta kan den ta ett beslut om du ska dra bort handen eller inte. Du kan endast känna smärta i huvudet. Oavsett var på kroppen signalen startar skapas känslan av smärta i huvudet. Allt fram till hjärnan är bara en signal. Smärta skapas i ett centra i hjärnan som kallas Talamus och sitter mitt i huvudet. När du tar värktabletter så är verkan på hjärnan och inte ‘på den brända handflatan*. All smärtmedicin verkar centralt i hjärnan. det spelar ingen roll om du tar ett piller, får en spruta eller smetar på en kräm. Effekten är i nervsystemet.

4) Vi får alltid smärtsignaler när något är fel. Hälsa är en fråga om ‘att må bra’ och inte känna smärta. Nej! Det finns många människor som är väldigt sjuka utan att ha ont. ett exempel är högt blodtryck. Man kan mycket väl ha högt blodtryck utan att känna någon smärta. Många tumörer existerar utan smärta. Man kan ha ögonsjukdomar utan att ha ont. Kort och gott, det finns många tillstånd av dålig hälsa utan att vi känner smärta och värk. Å andra sidan kan många människor känna smärta utan att vara sjuka. Träningsvärk är en obehaglig känsla, men de flesta förknippar det med något positivt. Mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt kan vara smärtsamt, men det är inte en indikation på att vi är sjuka, det är en indikation på att det är dags att stanna.

5) Hälsa är statiskt, av eller på. Det kan se så ut till en början men tittar vi närmare på det är det mer som en grad av sjukhet eller friskhet, en skala. Någon som är förkyld är inte lika sjuk som någon som har lunginflammation. Någon med lunginflammation är inte lika sjuk som någon som har lungcancer. Det är olika nivåer av sjukhet. Samma är det på friskhetssidan. Man kan var frisk och kry, men med sämre blodvärden, kondition och rörelseförmåga. Man kan vara frisk och i bra kondition och man kan var fantastiskt hälsosam, som en elitidrottare. Slår vi ihop detta så får vi en ‘hälsoskala’ från fullt frisk till dödligt sjuk. Hälsa är en fråga om funktion, fysisk, psykisk och social (hälsa def. av WHO – ett tillstånd av full fysiskt, psykiskt. och socialt välbefinnande, och inte bara avsaknaden av sjukdomar eller omvårdnadsbehov).

6) Vi blir friska när vi blir av med våra sjukdomar. En filosofi som är stark i traditionell medicin, ffa i dagens västerländska form där mediciner har så stor plats. Men faktum är att sjukdomar är avsaknaden av hälsa. Kom ihåg från stycket ovan, hälsa är en fråga om funktion. När kroppen fungerar perfekt finns det inga sjukdomar. Man kan likna det med förhållandet mörker och ljus. Ljus är entiteten och mörker kan endast existera när vi tar bort ljus. Samma gäller tystnad och ljud. Du kan inte ‘höja’ tystnaden för att bli av med ljud. Tystnad får du när du tar bort allt ljud.

7) Varför blir vi sjuka? Sjukdom kommer av att vi har dåliga gener, vi får infektioner eller vi har olyckor. Utan att gå in i för mycket detalj vet vi idag att gener avgör inte din hälsa. De spelar roll, men inte den avgörande rollen. Hur dina gener används har större betydelse än generna i sig (epigenitik) Jag kan varmt rekommendera en bok av Dr Bruce Lipton i detta ämne (‘Tro, dogmer och biologi”). Infektioner är inte heller orsaken till varför vi blir sjuka. Tänk dig situationen när 300 personer går ombord på ett flygplan för en lång resa. En av dessa personer är förkyld och hostar och snörvlar hela resan lång. ‘Bacillerna’ har åkt runt i luftkonditioneringssystemet och ALLA har fått en dos på sig. Varför är inte alla passagerarna sjuka dagen efter? En frisk kropp har fulla resurser att hantera infektioner. Infektioner gör oss endast sjuka när vår motståndskraft är för låg för att försvara oss.

8) Vi blir sjuka av 2 saker: När vi får för lite av något vi behöver eller om vi får för mycket av något vi inte behöver. Det första är en fråga om brist och det andra är en fråga om överbelastning (eller som många säger – STRESS). Brist och stress kommer i 3 former: Fysisk, mental och Kemisk.

FYSISK STRESS – t.ex. gamla olyckor, monotona arbetsställningar och statisk belastning.

MENTAL STRESS – t.ex. arbetsbelastning, relationer, sociala krav och självkritik.

KEMISK STRESS – t.ex. miljögifter, kemiska tillsatser i maten, socker och mediciner.

Det var en lång inledning för att komma till skillnaden mellan kiropraktik och traditionell medicin. Så åter till frågan:

VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ KAMELERNA?

Om du svarade svart eller mörk, titta igen. Kameler är vita, eller ljust beigea. Det du tittar på är skuggorna. Titta igen! Hjärnan spelar oss ett spratt. Vi har förutfattade meningar. Vi har redan sett konturen på kamelen och då är det bara att registrera färgen. Om vi däremot kan var lite öppna för att ändra våran världsuppfattning kan vi kanske se hälsa på ett annat sätt.

9) Hur vårdar vi människors hälsa? Om vi accepterar att hälsa är en funktionsskala från fullt frisk till dödligt sjuk kan vi sätta en ‘fiktiv’ mittpunkt som skiljer friska från sjuka. Nedanför mittpunkten har du sjuka människor och de vårdas med sjukvård. Här är sjukvård alldeles fantastisk. Har jag lunginflammation är det en bra strategi att ge patienten antibiotika. Om du däremot befinner dig ovanför brytpunkten, om du är frisk har inte antibiotikan en hälsosam inverkan på dig. Faktiskt är det så att den har en negativ effekt! Här har vi ett av samhällets stora problem. När vi applicerar sjukvård på friska människor får vi ett sjukt samhälle. Om vi i stället tittar på övre halvan, friska människor, kan vi göra olika friskvårdande åtgärder, t.ex. träna. Träning är bra för en frisk människa och ibland för skadade människor, men inte för sjuka människor. Om någon med lunginflammation tränar är det mest troligt att de kommer att bli mer sjuka. Friskvård är bra för friska människor men inte för sjuka.

Så vad med hälsovård?

Till skillnad från friskvård och sjukvård har hälsovård en främjande effekt på människan oavsett om man är sjuk eller frisk. Det hjälper människan att fungera bättre. Om vi tar exemplet C-vitamin så har det en främjande effekt på både sjuka och friska. Det är till gagn för elitidrottare, inte för att de kommer att direkt springa fortare men de kommer att fungera bättre. C-vitamin har även en främjande effekt på sjuka människor. I exemplet med lunginflammation kommer inte C-vitaminen att kombattera  infektionen i sig, men när kroppen fungerar bättre får den större förmåga att läka sig själv.

10) Patogenesis vs Salutogenesis.

Pato- är latin för att vara sjuk/lida och Salus är latin för hälsa. I västvärlden  har vi under lång tid fokuserat på den patogena vägen (sjukdomslära), så pass att vi nästan glömt att det finns ett alternativ eller komplement till att hjälpa människor att bli och vara hälsosamma. Om vi först tittar på den patogena vägen i ett sjukdomstillstånd och väljer en punkt på ‘hälsoskalan’. Om vi utsätter denna person för mer fysisk, mental och/eller kemisk stress än vad personen är förmögen att hantera kommer personen i fråga hamna i obalans. Man kan säga att man blir O-hälsosam. Det engelska uttrycket för det är ‘dis-ease’, vilket betyder att kroppen inte längre fungerar enkelt (ease). I en patogen modell kommer människan att återgå till en punkt av balans, men med sämre hälsa än tidigare. Man är ‘lite’ sjukare än innan man utsattes för stressen. Med upprepad stress kommer kroppen successivt att brytas ner och vi blir sjukare och sjukare. Dagens sjukvård är utformad för åtgärder i denna ‘nedförsbacke’. Till hjälp tar man ‘kontrollerad dos’ av kemiska gifter (mediciner) eller kirurgi.

Ur ett Salutogent perspektiv finns det en alternativ väg att gå från o-hälsa. Med stöttning och hjälp kan kroppen välja en positiv riktning i stället. Vi kan faktiskt vinna på att utsätta kroppen för stress. Ett sätt att hjälpa kroppen i detta läge är att sörja för god neurologisk kommunikation så att kroppen kan utnyttja alla resurser för att bli friskare. Denna salutogena väg har beskrivits dels av Dr D.D. Palmer i slutet av 1800-talet, början av 1900-talet och av Dr. A Antonowski (som anses vara grundaren till begreppet Salutogenesis).

Detta ger 2 vitt skilda sätt att hjälpa en människa med hälsan. Det ena, traditionell vård, är att vänta på att något händer så att individen blir sjuk och därefter kan man göra olika insatser för dem. I detta förfarande är patienten passiv, vilket betyder att de själva inte har så stort input utan måste förlita sig på experten för att få vård. Detta är en Reaktiv modell. Vi måste vänta till något inträffar innan vi gör några åtgärder. Detta är också en ganska dyr modell (se kostnaden för sjukvård). Ur ett Salutogent perspektiv å andra sida kan man mer kontinuerligt hjälpa människan att sträva för att behålla sin hälsa och välbefinnande. Man kan implementera strategier för att inte bli sjuk. Fördelarna med denna modell är flera. Den är betydligt mindre kostsam, patienten/människan kan själv vara delaktig (i högsta grad ha egen kontroll över situationen). Samt vara frisk under processen. Den ena modellen utesluter inte den andra, eller konkurrerar inte mot den andra. De är inta varandras motsatser. De är olika filosofier för att hjälpa människor få ett bättre liv.

Ytterligare en skillnad mellan traditionell sjukvård och kiropraktik är hur man ser på individen. Den klassiska sjukvårdsmodellen är en generaliseringsmodell medan kiropraktik är en holistisk individbaserad vårdmodell. I en generaliseringsmodell ser man på hur ‘gruppen’ reagerar’ och applicerar vården därefter. Man har specifika riktlinjer för vården, de är ofta väldigt snäva. Om man har hundra människor med samma knäbesvär och undersöker om en knäoperation hjälper dem eller inte. Får man ett positivt gensvar i 70% så väljer man att standardisera vården efter detta utfall. Om man i stället får endast ett fåtal positiva utfall väljer man att inte använda den operationsproceduren över huvud taget. Detta är filosofiskt att gå från specifikt till generellt – induktivt resonemang.

Ur ett deduktivt resonemang går man från generellt till specifikt. Man ser den enskilda individen i dess givna situation. Analyserar individen och väljer åtgärder efter det. Detta ger en mer individbaserad vård.

Att vara holistisk, se till helheten, i stället för att vara mekaniskt grundad är inte nödvändigtvis ett kiropraktiskt synsätt. Man kan vara läkare, sjukgymnast eller annat och ha en holistisk vy av människan. Man kan vara kiropraktor och ha en mekanisk syn på människan och hälsan. Det är en fråga om inställning. Man kan dock säga att synsättet är vanligare hos kiropraktorer än inom traditionell sjukvård.

Att vara vitalistisk är ett särdrag som också är vanligare bland kiropraktorer. Vitalism är en uppfattning att den organiska verkligheten inte fullt kan förklaras genom bara fysikaliska-kemiska (mekaniska) mekanismer, utan förutsätter särskilda livskrafter, som styr de fysikaliskt kemiska krafterna vid uppbyggandet av de levande organismerna (se kiropraktikens filosofi ‘Universal intelligence’). När man är vitalistisk har man en tilltro till livet och den läkande processen (se filosofi ‘Innate intelligence’). Kort och gott människan är skapt för att vara självläkande och självkontrollerande.

Som kiropraktor ser vi till betydelsen av att nervsystemet fungerar optimalt, vilket är en förutsättning för att du ska kunna äta och vara frisk. Kiropraktorer är inte ensamma om att ‘knäcka’ ryggen på människor. Det är många yrkeskårer som gör detta. Men syftet med det är olika. En kiropraktor är inte i sig intresserad av själva ryggraden utan det som löper inuti – nervsystemet. Det som är unikt förutom vår filosofi är att vi är experter på nervsystemets funktion, ryggens funktion och SAMSPELET mellan de två. Alltså hur ryggen påverkar nervsystemets funktion och därigenom vår helhetshälsa.