Jordens absolut sjukaste djur är människan. Varför?

Våra kroppar, styrd av hjärnan, har till uppgift att känna av alla förändringar i miljön och anpassa oss på bästa sätt så att vi inte går sönder eller blir sjuka. I varje given stund känner nervsystemet av dessa förändringar via olika receptorer (känselnerver) och skickar informationen till hjärnan. Det kan t.ex. vara att vi känner kylan när någon öppnar ett fönster. Hjärnan processar denna information och skickar sedan ut ett svar till kroppen. I fallet med sjunkande temperatur så kommer vi att börja huttra för att alstra mer värme. Man kan säga att vi ‘anpassar’ oss till förändringar i vår omgivning.

Ett annat exempel kan vara när vi böjar springa gör kroppen av med mer syre p.g.a. förbränning i våra muskler. Den sjunkande syrenivån i blodet noteras och en signal skickas till hjärnan för bearbetning. Svaret kommer i form av en signal till hjärta och lungor att andas fortare och att öka takten på hjärtslagen så att vi anpassar oss till att vi börjat springa. Ett annat ord för påfrestning är STRESS. Stress är en naturlig del av våra liv. Stress får oss att prestera bättre, att bli starka och växa som människor både fysiskt och mentalt. Under normala förhållanden är kroppens anpassning till alla förändringar i och utanför kroppen perfekt avvägda. När påfrestningarna blir för stora och vi inte längre kan anpassa oss till stressen blir den skadlig och vi kan bli sjuka eller gå sönder. Stress kommer i 3 formar:

Fysisk – t.ex. gamla olyckor, monotona arbetsställningar och statisk belastning.

Kemisk – t.ex. miljögifter, kemiska tillsatser i maten, socker och mediciner.

 Mental – t.ex. arbetsbelastning, relationer, sociala krav och självkritik.

Att utsätta kroppen för kronisk stress och den kemiska belastning det
innebär resulterar i att strukturen på hjärnan ändrar sig, och hur vår inlärningsförmåga kommer att bli. Detta skulle också kunna förklara varför vi drabbas mer av vissa sjukdomar idag jämfört med tidigare. Vidare skapar denna tidiga stress en fysiologisk förändring som resulterar i att vi senare i livet överreagerar på stressfulla situationer. Vidare kan man läsa i Obisityreviews att stress ändrar kroppens balans (homeostasis) genom att påverka HPA, Hypothalamic-pituitary-adrenan nervkopplingen i sympatiska nervsystemet. Alltså, hjärnans undermedvetna regulatioriska centra och dess koppling ner till binjurarna.

Referenser:

Lupinen S, McEwen B, Gunnar M & Heim C, Effekt of stress throughout the lifespan on the brain, behaviour and cognition. Nature reviews, Neuroscience 10, 434-445 (june 2009); doi: 10.1038/nrn2639.

The long arm of adversity. The backletter 2009;24(12):144.

Björntorp P, Does stressreactions cause abdominal obesity and comorbidities? Obesity Reviews, Vol 2 (2); pp 73-86, May 2001.